Quickstop vid datorn...
innan sängen, quickstop skulle man även kunna kalla Lille Hesten. Hon är oerhört snabb till att slå i bromsen, på ett mycket positivt sätt. Jag är sanslöst glad att jag valt att följa påtryckningarna och inte lämna iväg henne för inridning, utan arbetat med henne helt själv, Lille Hesten rockar:-D
Stefan har löst "problemet" med pipandet när jag sitter av, -"Du måste sitta av henne sakta med en fot kvar i stigbygeln, hon blir ju rädd". Hmmm, jo det junde väl jag också lista ut, men all träning i den engelska skolan sa mig att det var säkrast att sitta av på det viset (det engelska), risken fanns ju att hon hoppade undan från mig och vem vill då sitta fast med en fot i stigbygeln. Så är det ofta här, jag är förstörd av en massa inskränkta mönster och lärdomar, Stefan däremot ser det för vad det är och hur det måste lösas.
Zeke back in the bosal, vilket sanslöst fattigt liv vi båda levt utan denna tingest, han är en helt annorlunda häst att rida utan bett!
Ninja är återigen prinsessdrömmen personifierad, dessutom är hon så finkänslig att rida, en känsla som inte går att beskriva. Det gjorde det däremot när hon backade ner två av de övre murblocken i den sista boxen (som ännu inte är fylld med betong, ett av blocken hade Stefan lagt ner en del tid på att passa till, det ska sitta i en vinkel, suck...
Nu ett arbetspass och tre hästar senare är det åter dags att transformeras till törnrosa för en sekund eller två. Imorgon bär det av till Öland för att hämta Lille Corgin i Lille Bilen.
See ya!
Lämna hästen på inridning till Stefan!
